Standardisering förutsättning för elväg
Utbyggnad av elvägar kan bidra till en snabbare elektrifiering av transportsektorn. Men elvägar konstrueras med olika tekniker och för att dessa ska fungera tillsammans krävs internationell standardisering. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har en framträdande roll i detta arbete.
Gästartikel från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Utvecklingen av elvägssystem med elfordon kan bli en viktig del av den svenska målsättningen att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det menar VTI-forskaren Philip Almestrand Linné, som leder projektet ”Standardisering för elvägssystem – En undersökning av centrala standarder för elvägars utveckling”.
– Klimat- och miljövinsterna är det viktigaste men att stödja teknikutvecklingen av elvägar har också stor betydelse för att öka svensk konkurrenskraft, säger Philip Almestrand Linné.
Om Sverige är en aktiv och pådrivande part i standardiseringsutvecklingen kan det ha stor betydelse för svensk konkurrenskraft och innovationsförmåga. Att kunna exportera teknik och kunskap om elvägar har ett strategiskt värde för Sverige, menar han.
– Sverige är tillsammans med Tyskland världsledande i utvecklingen av elvägssystem. Om vi är drivande i standardisering och teknik så stärker det våra möjligheter på den internationella marknaden.
Enligt Philip Almestrand Linné är standardisering viktigt av flera skäl. Bland annat möjliggör det spridning av teknik internationellt. Det innebär också att långväga, gränsöverskridande transporter kan fungera, trots att dessa är beroende av att en mängd olika tekniska system fungerar tillsammans.
– Till exempel skulle det kunna vara så att två länder väljer olika tekniker för elvägar. Standardiseringen gör då att det ändå kan gå att åka över gränsen utan större problem. Man kan säga att standardiseringen innebär ett slags minsta gemensamma nämnare.
Ett annat exempel handlar om laddning. Dagens elbilar laddas när de står stilla, vilket kallas statisk laddning. I elvägssystemen är det tänkt att bilarna både ska drivas av, och ladda, el under körning, vilket kallas dynamisk laddning.
– Det finns standarder för statisk laddning men frågan är hur dessa kommer att förhålla sig till tekniker för dynamisk laddning. Förr eller senare tror jag att vi kommer att fundera mer på standarder som klarar både dynamisk och statisk laddning. Andra sammanhang där standardisering har stora fördelar är till exempel inom områden som produkt- och miljösäkerhet. Inom miljöområdet kan det till exempel handla om att undersöka eventuella biologiska skadeverkningar av elektromagnetiska fält.
Inom ramen för forskningsprojektet finns ett internationellt inriktat syskonprojekt om elvägssystem. Det genomförs tillsammans med tyska kollegor som just färdigställer en rapport som kartlägger möjligheter och hinder för en europeisk transportkorridor med elvägar.
– Vi pratar ofta om elvägar som system av system, vilket på europeisk nivå betyder att ett svenskt system inte är isolerat från resten av Europa. Ett Europa som i sin tur kan komma att skapa olika elvägssystem. En standardisering kan mildra effekterna av att välja olika lösningar i olika nationella system. Det handlar alltså inte om att allt måste se likadant ut, däremot om att det ska fungera tillsammans.
Den här artikeln är ursprungligen publicerad i tidningen VTI-aktuellt (2/2020)
